<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?><rss version="2.0" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/" >
<channel>
<title>Pedagogiaren inguruko berrikuntzak sarean </title>
<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com</link>
<description> </description>
<pubDate>Sun, 08 Nov 2009 12:10:54 +0100</pubDate>
<image>
<title>Pedagogiaren inguruko berrikuntzak sarean </title>
<url>http://files.nireblog.com/blogs/tikhezkuntza/gravatar.gif</url>
<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com</link>
</image>
<generator>http://nireblog.com</generator>
	<item>
	<title>jendeak ez du irakurtzen!</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/05/28/jendeak-ez-du-irakurtzen</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/05/28/jendeak-ez-du-irakurtzen</guid>
		<description><![CDATA[<p><img id="image73558" src="http://tikhezkuntza.nireblog.com/blogs/tikhezkuntza/files/grancomoread2.png" alt="la gente no lee" align="left" />Gure ikasleek ez ba dute irakurtzen, edukinetara urbiltzen lagundu behar zaie. Nola?<br />
Luis Villak, <a href="http://www.grancomo.com/2007/02/26/la-gente-no-lee/">GRANCOMO</a> bere blogenan, guzti honen  inguruan idatzitakoa interes handikoak izan daitezke irakaskuntzan gabiltzan guztiontzat.<br />
A más texto, más errores</p>
<p><strong>"Tenlo en cuenta, sobre todo en tu vida profesional, en la que te garantizo que nadie te va a leer por placer. Extenderse más de la cuenta consume tiempo, produce errores y genera retrasos para reparar malosentendidos.</p>
<p>En el ámbito profesional, la lectura se basa en el miedo. Por eso existe “la metodología”, “el proceso”, las validaciones, certificaciones, controles de calidad, auditorías… para garantizar bajo pena, que la gente “ha leído”. Y aún así… no se lee falta el suficiente miedo a las consecuencias. Y es que hay mucha gente que se justifica y vive de la documentación y el atasco".</strong><em>
</p>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/05/28/jendeak-ez-du-irakurtzen#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Mon, 28 May 2007 07:54:42 +0100</pubDate>	</item>
	<item>
	<title>Blog-Blogari-Blogger-Nireblog....Blogaren barruan.</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/05/16/blog-blogari-blogger-nireblogblogaren-barruan</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/05/16/blog-blogari-blogger-nireblogblogaren-barruan</guid>
		<description><![CDATA[<p><strong>Blog</strong>, <font color="#0000cc"><strong>Wikipediaren arabera</strong></font>, (edo Weblog) bat, anotazio, istorio edo artikulu publikoak idazten diren <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Internet" title="Internet">Interneteko</a> <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Webgune" title="Webgune">webgune</a> bat da. Blogari bakoitzak anotazioak egunkari edo bitakora moduan idazten ditu eta hauek kronologikoki argitaratuz doaz bere blogean.</p>
<p>Blog gehienak pertsonalak dira, egile bakar batek idatziak. Beste batzuk hiru edo lau pertsonen artean idazten dira. Bertan edozer gauza publika daiteke, askatasun osoz, egunkari pertsonal bat bailitzan, albisteak, iritzia, irudiak, poesia... Esateko zerbait daukan edonork eduki dezake blog bat.</p>
<p>Blog bat edukitzeko doako zerbitzuak daude, hala ere badaude ordaindu beharrekoak direnak. Blog bat eduki nahi duenak existitzen diren publikazio plataforma askotako batera jo eta minutu gutxitan blog bat sortu eta idazten hasi daiteke.</p>
<p><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/2001" title="2001">2001eko</a> <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Urriaren_29" title="Urriaren 29">urriaren 29an</a> <a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Sustatu_%28bloga%29&amp;action=edit" title="Sustatu (bloga)" class="new">Sustatu</a> sortu zen, <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Euskara" title="Euskara">euskarazko</a> lehenengo bloga bihurtuz.</p>
<p>Ordutik, "euskal blogosfera" handituz joan da, komunitateak apurka-apurka sareratuz. Hauexek dira adibide batzuk (ikus "Kanpo loturak"):</p>
<ul>
<li><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Berriaren_blogak&amp;action=edit" title="Berriaren blogak" class="new">Berriaren blogak</a></p>
<div align="right"><span class="new"><img id="image65917" src="http://tikhezkuntza.nireblog.com/blogs/tikhezkuntza/files/blogmapa.jpg" alt="zer da blog bat" width="409" height="334" align="right" /></span></div>
</li>
</ul>
<ul>
<li><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Blogari.net" title="Blogari.net">Blogari.net</a></li>
</ul>
<ul>
<li><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Blogak.com" title="Blogak.com">Blogak.com</a></li>
</ul>
<ul>
<li><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Mundua.com&amp;action=edit" title="Mundua.com" class="new">Mundua.com</a></li>
</ul>
<ul>
<li><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Nireblog.com" title="Nireblog.com">Nireblog.com</a></li>
</ul>
<ul>
<li><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Eibar.org&amp;action=edit" title="Eibar.org" class="new">Eibar.org</a></li>
</ul>
<ul>
<li><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Goiena.net" title="Goiena.net">Goiena.net</a></li>
</ul>
<ul>
<li><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Uztarria.com&amp;action=edit" title="Uztarria.com" class="new">Uztarria.com</a></li>
</ul>
<ul>
<li><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Kamiyoplanet.com&amp;action=edit" title="Kamiyoplanet.com" class="new">Kamiyoplanet.com</a></li>
</ul>
<ul>
<li><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Mahats_Orriak&amp;action=edit" title="Mahats Orriak" class="new">Mahats Orriak</a></li>
</ul>
<ul>
<li><strong><a href="https://www.blogger.com/start?hl=es" target="_blank">Blogger</a></strong></li>
</ul>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/05/16/blog-blogari-blogger-nireblogblogaren-barruan#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Wed, 16 May 2007 11:45:13 +0100</pubDate>	</item>
	<item>
	<title>Hot Potatoes</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/04/27/hot-potatoes</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/04/27/hot-potatoes</guid>
		<description><![CDATA[<p><img id="image55153" src="http://tikhezkuntza.nireblog.com/blogs/tikhezkuntza/files/hpheader6.gif" alt="hpheader6.gif" align="left" />Ikusi duzun ariketa egiteko 5 minutu baino besterik ez dira behar izan.</p>
<p>Hot potatoes erabiltzeko ez dira aparteko  ezagutza informatikoak behar.</p>
<p>Hot potatoes Programa jaisteko, joan zaitez toki honetara: <strong><a href="http://hotpot.uvic.ca/" target="_blank">HOT POTATOES.</a></strong></p>
<p>Jaitsi programa eta erregistratu zaitez erabiltzaile izena eta pasahitza lortzeko; beharrezkoa da aukera guztiak erabili ahal izateko.</p>
<p>Doaineko da, ez da ezer ordaindu behar.</p>
<p>Erabiltzen ikasteko >><a href="http://www.aula21.net/segunda/hotpotatoes.htm" target="_blank"><strong>esteka honetan sakatu</strong></a><<<</p>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/04/27/hot-potatoes#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Fri, 27 Apr 2007 11:19:21 +0100</pubDate>	</item>
	<item>
	<title>Gelarik gabeko ikasketak?</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/04/20/gelarik-gabeko-ikasketak</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/04/20/gelarik-gabeko-ikasketak</guid>
		<description><![CDATA[<div class="headline-SA">
<div id="story-titulo" class="ln-SA"><font size="4"><strong>Cincuenta colegios vascos imparten asignaturas sólo  a través de internet</strong></font><img id="image51389" src="http://tikhezkuntza.nireblog.com/blogs/tikhezkuntza/files/002d4genp1_1.jpg" alt="INFORMATIKA GELA" align="left" /></div>
</div>
<div class="subhead-SA">
<div id="story-subtitulo" class="ln-SA">754 alumnos de Secundaria, 322 en Gipuzkoa, participan en este proyecto pionero en España. Las asignaturas telemáticas tienen por primera vez carácter evaluable y cuentan para la nota final.</div>
<div id="story-subtitulo" class="ln-SA"><a href="http://www.diariovasco.com/" target="_blank">Diario Vasco</a></div>
<div id="story-subtitulo" class="ln-SA">ARANTXA ALDAZ. Jueves, 19 de abril de 2007<br /> aldaz@diariovasco.com</div>
<div id="story-subtitulo" class="ln-SA">AN SEBASTIÁN. DV. Las nuevas tecnologías están cobrando cada vez más fuerza en el sistema educativo vasco. Un total de cincuenta colegios incluyen este curso cinco asignaturas on line, que se imparten, única y exclusivamente, a través de internet. Se trata de una experiencia pionera en España y que sitúa al País Vasco a la cabeza del desarrollo de la teleformación como herramienta educativa. Lo inédito del proyecto, que este año adquiere rango oficial, se entiende nada más entrar en una de las clases: la pantalla del ordenador hace las veces de pizarra; en lugar de bolígrafo, el alumno se maneja con un ratón y el profesor ya no explica los contenidos en el encerado sino que resuelve las dudas a través de la web creada expresamente para la ocasión (<a href="http://www.eikasi.net/" target="_blank">www.eikasi.net</a>).
<p>La prueba piloto, en la que participaron 46 alumnos de seis colegios durante el curso 2005-2006, dio «muy buenos resultados», por lo que el Departamento de Educación decidió extender el modelo telemático al resto de interesados de la red educativa, tanto pública, como concertada. Porque con este sistema no hay diferencias dentro de la comunidad escolar, asegura Juan José Agirrezabala, director de Innovación Educativa: «Lo mismo lo pueden ofertar los centros pequeños que los grandes. Es una forma de igualar la oferta educativa».</p>
<p>De momento son 754 alumnos (322 en Gipuzkoa, 309 en Vizcaya y los 123 restantes en Álava) los que cursan las materias on line: taller de matemáticas (en euskera y castellano) y taller de cuentos digital (en inglés, euskera y castellano). Las asignaturas se ofrecen en las clases de secundaria como optativas, tienen por primera vez carácter evaluable y cuentan, por lo tanto, para la nota final del expediente. El objetivo es que los chavales se hayan familiarizado con las nuevas tecnologías una vez terminado la secundaria, aunque dejen de estudiar a los 16 años. «Que sean capaces de utilizar las nuevas tecnologías una vez salgan del colegio y seguir así autoformándose», apunta Agirrrezabala.</p>
<p>El método de la teleformación es sencillo. Exige, eso sí, «una apertura de miras» hacia el sistema educativo. Los chavales, al entrar en el aula, se conectan a la web a través de un nombre de usuario y contraseña particulares. En la página están colgados los contenidos y las tareas a desarrollar. La web está insertada en lo que denominan una plataforma de teleformación desde la cual pueden consultar sus dudas con los teleprofesores, un total de 25, que se conectan a la misma hora que los estudiantes. También pueden comunicarse a través de correos electrónicos o en el chat. La clase forma parte del horario lectivo y se imparte, generalmente, dos horas por semana como cualquier otra materia optativa, con la salvedad de que el único profesor que permanece en el aula hace las veces de vigilante. Las dudas académicas las resuelven los teletutores.</p>
<p><span style="font-weight: bold" class="span-SA">Pros y contras</span></p>
<p>¿Las clases on line acabarán imponiéndose a las presenciales? Agirrezabala reconoce que esa misma pregunta se la hicieron los profesores y responsables de colegios cuando el proyecto aún se estaba gestando. No oculta tampoco que la idea de sustituir los libros por ordenadores causó serias reticencias entre la comunidad escolar, pero a medida que se avanzaba en contenidos, el proyecto cuajó por sí solo. «La formación asistencial no desaparecerá. Se trata sólo de buscar nuevas herramientas que consigan potenciar lo que hasta ahora se echa en falta en el sistema habitual», apunta el director de Innovación Educativa.</p>
<p>La teleformación permite, por ejemplo, una atención más personalizada al alumno, a pesar de la no presencia del profesor, y permite adaptarse a los distintos ritmos de trabajo de cada escolar. «El seguimiento es muy exhaustivo. El teletutor puede observar qué tareas está haciendo el estudiante en cada momento. El sistema no permite fingir que se está prestando atención, como ocurre con el método convencional». El control se extiende también para el profesorado, cuyo trabajo pueden examinar los responsables del sistema. Testar sus conocimientos, comprobar el nivel de atención que presta a sus alumnos, el tiempo de respuesta... Otra de las ventajas es que las clases se extienden más allá de las muros escolares. «Un alumno de Donostia puede ser compañero de clase on line de otro de Arrasate. Se conectan desde lugares diferentes, pero pueden pertenecer al mismo grupo». Las evaluaciones son, además, «menos subjetivas» ya que se ajustan a lo registrado en cada informe. La comunicación, el tú a tú, tampoco se pierde, asegura Agirrezabala. Están los chats y los mails. «¿Quién no se comunica hoy en día a través de esas herramientas?».</p>
<p>Pero el sistema, claro, también tiene sus propias limitaciones. Para empezar, los colegios interesados deben contar con las infraestructuras necesarias (ordenadores, conexiones a internet). Se pierde complicidad ante la máquina y la participación deja de ser espontánea. A muchos, incluidos los docentes, se les hace todavía difícil pensar en una clase de química impartida a través de internet, aunque los responsables del programa insisten en que «todo está por ver».</p>
</div>
</div>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/04/20/gelarik-gabeko-ikasketak#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Fri, 20 Apr 2007 09:59:46 +0100</pubDate>	</item>
	<item>
	<title>Materialak prestatzeko tresna</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/03/23/materialak-prestatzeko-tresna</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/03/23/materialak-prestatzeko-tresna</guid>
		<description><![CDATA[<p><strong>Eskemak et<font color="#993399"><img id="image37667" src="http://tikhezkuntza.nireblog.com/blogs/tikhezkuntza/files/fig5cmapseasons-small.jpg" alt="mapa kontzeptuala" width="193" height="169" align="left" /></font>a mapa kontzeptualak prestazeko tresna interesgarri bat.</strong></p>
<p><a href="http://cmap.ihmc.us/">CmapTools.</a> deskargatzeko <a href="http://cmap.ihmc.us/download/" target="_blank"></a></p>
<p><strong><font color="#333399"><a href="http://cmap.ihmc.us/download/" target="_blank">esteka honetan sakatu.</a></font></strong></p>
<p>Beste helbide interesgarri batzuk:</p>
<p><a href="http://www.cdlibre.org" target="_blank">CD libre- org </a></p>
<p><a href="http://web.uvic.ca/hrd/hotpot/" target="_blank">Hot potatoes</a> Formularioak eta antzekoak prestatzeko</p>
<p><a href="http://clic.xtec.net/es/index.htm" target="_blank">Clic  </a>Aplikazioak</p>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/03/23/materialak-prestatzeko-tresna#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Fri, 23 Mar 2007 12:49:05 +0100</pubDate>	</item>
	<item>
	<title>Gosearen aurkako kanpaina 2007</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/02/09/gosearen-aurkako-kanpaina-2007</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/02/09/gosearen-aurkako-kanpaina-2007</guid>
		<description><![CDATA[<p align="center"><strong><a href="http://gak2007.nireblog.com" target="_blank">Gosearen aurkako kanpaina 2007. Blog-a ireki<br /> </a></strong></p>
<p align="center">Anima zaitez aurtengo BLOG ean artikuluak eta iritziak sartzen. Zelan egiten dan jakin nahi ba duzu, Evarekin hitz egin  .</p>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/02/09/gosearen-aurkako-kanpaina-2007#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Fri, 09 Feb 2007 09:53:01 +0100</pubDate>	</item>
	<item>
	<title>Power Point erabiltzen ikasten</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/02/09/power-point-erabiltzen-ikasten</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/02/09/power-point-erabiltzen-ikasten</guid>
		<description><![CDATA[<p><img id="image19154" src="http://tikhezkuntza.nireblog.com/blogs/tikhezkuntza/files/taskpanel.gif" alt="taskpanel.gif" width="181" height="128" align="left" />  Power point dokumentuak prestatzeko baliagarria   izan daiteken beste web orri bat.</p>
<p><strong><a href="http://www.jegsworks.com/Lessons-sp/presentations/basics/index.html" target="_blank"> Power Point programarekin hasteko.</a></strong></p>
<p><a href="http://www.jegsworks.com/Lessons-sp/presentations/advanced/index.html" target="_blank"><strong> Power Point. Sakontzeko </strong></a></p>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/02/09/power-point-erabiltzen-ikasten#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Fri, 09 Feb 2007 09:46:30 +0100</pubDate>	</item>
	<item>
	<title>Irudiarentzat programak</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/02/07/irudiarentzat-programak</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/02/07/irudiarentzat-programak</guid>
		<description><![CDATA[<p><img id="image18833" src="http://tikhezkuntza.nireblog.com/blogs/tikhezkuntza/files/gimpwin1.png" alt="gimp" width="133" height="133" align="left" /><strong>I</strong><strong>rudiak kudeatu eta lantzeko programak. Zure arrgazkiak ikusteko eta moldatzeko programarik ez duzula? Ba hemen eukera interesgarri batzuk Photoshop erosi nahi ez ba duzu.</strong></p>
<p><a href="http://gimp-win.sourceforge.net/" target="_blank">-Gimp.</a> Photoshop antzekoa baina baimen arazo barik. (dohainekoa)</p>
<p><a href="http://irfanview.uptodown.com/" target="_blank">Irfanview.</a> Edozein formatuko irudiak ikusteko.(dohainekoa)</p>
<p><a href="http://www.abcdatos.com/programas/programa/z866.html" target="_blank">StudioLine Photo Basic</a>. Aurrekoaren antzekoa.(dohainekoa)</p>
<p><a href="http://www.adobe.com/es/products/photoshop/" target="_blank">Photoshop. </a>Tresna profesionala.(Ordain<img id="image18832" src="http://tikhezkuntza.nireblog.com/blogs/tikhezkuntza/files/gimpwin.png" alt="gimp" width="15" height="12" align="left" />tzekoa)</p>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/02/07/irudiarentzat-programak#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Wed, 07 Feb 2007 18:38:47 +0100</pubDate>	</item>
	<item>
	<title>Software librea?</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/02/07/software-librea</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/02/07/software-librea</guid>
		<description><![CDATA[<p><img id="image18675" src="http://tikhezkuntza.nireblog.com/blogs/tikhezkuntza/files/334px-tuxsvg.png" alt="linux" width="169" height="200" align="left" />Bai, librea eta dohakoa. Munduan gero eta gehiago erabiltzen ari den sistema eragilea. <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Linux" target="_blank">Linux</a> </p>
<p>Izen desberdinekin banatzen da baina oinarrian gauza bera da: jabe gabeko sistema, jatorrizko kodeak ez du jaberik. <a href="http://www.debian.org/index.es.html" target="_blank"><strong>Debian</strong></a>, <a href="http://www.ubuntu-es.org/" target="_blank"><strong>Ubuntu</strong></a>, <a href="http://www.mandriva.com/es/community/" target="_blank"><strong>Mandriva</strong></a>, <strong><a href="http://www.redhat.es/fedora/" target="_blank">Fedora</a></strong>, <a href="http://www.novell.com/es-es/linux/suse/" target="_blank"><strong>Suse</strong></a>...dira hauetako batzuk.</p>
<p>Mundu guztiko programatzaileak ari dira eten gabe sistema eragilea berritzen eta euskaldun asko haien artean. Logikoa denez, banaketa  gehienak euskeratuta daude.</p>
<p>" <em>Hizkuntzaren aldetik begiratzen badugu, software libre asko eta asko euskaraz erabil daitezkeela azpimarratu behar dugu: hor dago ofimatikako OpenOffice aplikazio osoa euskaraz, edota firefox nabigatzailea, edota nautilus fitxategi kudeatzailea, kalkulagailua, CDak erreproduzitzekoa, evolution posta kudeatzailea... Eleaniztasunerako prestatutako aplikazioak dira, bai Eusko Jaurlaritzak, bai librezalekoek eta bai beste hainbatek euskaratu eta euskaraz mantentzen dituen aplikazioak, hain zuzen ere. Gainera, euskaratze lanetan edonork lagun dezake, horregatik daude hainbeste aplikazio euskaratuta</em>."<a href="http://www.hikhasi.com/artikulua/1360" target="_blank"> >>Hikhasi artikulua</a></p>
<p><strong>Irakaskuntzarako tresna egokia.</strong></p>
<p>Irakaskuntzan erabiltzen ari den tresna bat da. Andaluzia eta Extremaduran adibidez, gobernu autonomoek, ikastetxeetan erabiltzeko aukeratu dute eta bertako premietara egokitutako banaketak erabiltzen ari dira:<a href="http://www.linex.org/" target="_blank"><strong>Linex</strong></a> eta<a href="http://www.guadalinex.org/modules/news/" target="_blank"><strong> Guadlinex. </strong></a></p>
<p>Ba dago aipagarria den beste banaketa bat, <a href="http://www.edubuntu.org/"><strong>Edubuntu </strong></a>izenekoa, Irakaskuntzarako moldatutako banaketa edo Distribuzioa(distroa).  Begiradatxo bat ematen ba diozue, informatika irakaskuntzan sartzea zein erraza izan daiteken ikusiko duzue. </p>
<p><a href="http://www.nodo50.org/rebeldemule/foro/viewtopic.php?t=1401&amp;sid=291a9ab34703b0df332c204f7b8fc5a9" target="_blank"><strong>Linux inguruan hasteko<<Hemen </strong></a></p>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/02/07/software-librea#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Wed, 07 Feb 2007 12:27:30 +0100</pubDate>	</item>
	<item>
	<title>Power point Tutoriala</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/31/power-point-tutoriala</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/31/power-point-tutoriala</guid>
		<description><![CDATA[<p><strong>Power Point programaren erabilera  zeuen kabuz ikasi nahi duzuenontzat.</strong></p>
<div style="text-align: center"><img id="image16987" class="imgcentro" src="/blogs/tikhezkuntza/files/power-point-samples.jpg" alt="power" width="212" height="188" /></div>
<p align="center"><a href="http://www.unav.es/cti/manuales/PPXP/" target="_blank"><strong>>KLIKATU HEMEN<</strong></a></p>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/31/power-point-tutoriala#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Wed, 31 Jan 2007 13:32:46 +0100</pubDate>	</item>
	<item>
	<title>Windows Vista Microsoften sistema eragile Berria.</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/31/windows-vista-microsoften-sistema-eragile-berria</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/31/windows-vista-microsoften-sistema-eragile-berria</guid>
		<description><![CDATA[<p><img id="image16985" src="/blogs/tikhezkuntza/files/windows_vista.jpg" alt="vista" width="172" height="110" align="left" /><strong><em>A la última </em></strong>egon nahi dutenentzat, Microsoft konpainiak, <a href="http://www.microsoft.com/spain/windows/products/windowsvista/default.mspx" target="_blank">Windows Vista</a> sistema eragile berria kaleratu du.</p>
<p>Produktu berri honen aldeko eta kontrako iritziak entzungo dituzue, baina  esteka honetan sakatu eskero,  <strong><a href="http://www.elpais.com/videos/tecnologia/Ponemos/Vista/prueba/elpvidtec/20070130elpeputec_1/Ves/" target="_blank">EL Pais-ek bere web orrian eskegi duen bideo</a></strong> interesgarri bat ikusteko aukera izango duzue.</p>
<p><em>" Lehenengo aldia da <a href="http://www.microsoft.com/spain/">Microsoft</a>ek bere sistema eragilea eskuratzeko erabateko sarbide elektronikoa eskaintzen duena. Orain arte, aurretik instalatzen zuten ordenagailu berrietan edota disko paketeetan.<br /> <a name="more17975"></a><br /> Microsoftek urteak daramatza finantza, <a href="http://www.videojuegos.com/">joko</a> eta beste zenbait software informatikoren kopiak online moduan saltzen. Baina, orain arte, ez da ausartu Internet bidezko banaketa egiten, haien ustez, sarea ez baitzen bere produktu izarra banatzeko tokirik ziurrena.</p>
<p> Orain, "morroilo digitalari" esker, arazo hau konponduta ikusten dute. Programaren sarbide-gakoa salbu egotea ahalbidetuko du, besteak beste, software berriak.</p>
<p> Hau guztia gutxi balitz, egun Windows Vista dutenek "Anytime Upgrade" izeneko sistema eragilearen bertsio osatua eskuratzeko aukera izango dute, betiere sareari esker."</em>     <a href="http://blog.eitb24.com/teknologia/2007/01/19/windows-vista-xp-microsoft-2007" target="_blank">>>Eitb</a></p>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/31/windows-vista-microsoften-sistema-eragile-berria#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Wed, 31 Jan 2007 13:21:37 +0100</pubDate>	</item>
	<item>
	<title>Argazki eta irudien tamaina.</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/31/argazki-eta-irudien-tamaina</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/31/argazki-eta-irudien-tamaina</guid>
		<description><![CDATA[<p>Sarri, e-mailez bidalitako argazki bat explorer-arekin irekitzerakoan pantaila baino handiagoa ikusten dugu eta ez dakigu nola gure ordenadoreko monitorearen  neurrira egokitu. Zergatik gertatzan da hau?</p>
<p align="center"><img id="image16963" class="imgcentro" src="/blogs/tikhezkuntza/files/resouzioa.jpg" alt="Resoluzioa" align="middle" /></p>
<p align="center">Irudi digitalaren inguruan ezagutu behar diran kontzeptuak.</p>
<p align="left"><u>Pixelen tamaina</u>:irudiaren tamaina pixelen arabera(<strong><a href="http://es.wikipedia.org/wiki/P%C3%ADxel" target="_blank">Pixel </a></strong>bat (<a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Ingelesa">ingelesez</a>, <em>picture element</em>) <a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Irudi_digital&amp;action=edit">irudi digital</a> baten unitate txikiena da)</p>
<p align="left"><u>Dokumentuaren neurriak</u>: Altuera eta zabalera. Neurri berdineko argazkiek pixel kopuru desberdina izan dezakete.</p>
<p align="left"><u>Resoluzioa</u>: Pugadako <em>(pulgada 1= 2,54 <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Cent%C3%ADmetro">cm</a>)</em>. irudiak duen Pixel kopurua.</p>
<p align="left">Hirudiaren tamaina hiru kontzeptu hauekin definitu daiteke.</p>
<p align="left">Ordenadorearen zein Interneteko explorer-ak, <strong>72 pixel-pulgadako </strong>erresoluzioa<strong> </strong> erabiltzen dute. Resoluzio honen gainetik irekitako irudiak, dokumentuari dagozkion altuera eta zabalera baino handiagoarekin ikusiko ditugu.</p>
<p align="left">&nbsp;</p>
<div style="text-align: center"><img id="image16970" class="imgcentro" src="/blogs/tikhezkuntza/files/pantalla.jpg" alt="pantalla" /></div>
<div align="left" style="text-align: center">Gaineko argazkian resoluzioa eta tamaina ez datoz bat. Argazkiaren resoluzioa 72 Pixelekoa izan beharko litzateke eta dokumentuaren neurriak, guk ezarritakoak.</div>
<div style="text-align: center"><img id="image16973" class="imgcentro" src="/blogs/tikhezkuntza/files/pantalla2.jpg" alt="resoluzioa2" align="middle" /></div>
<p>Oraingoan, resoluzioa eta argazkiaren neurriak bat datoz, 72 pixel-pulgadakoa delako.<br /> Horrexegaitik, <strong>web orri baten edo Power-point</strong> batetan ikusi nahi ba ditugu gure argazkiak,kamaratik datorkigun resoluzioa edo tamaina murriztu beharko genuke.</p>
<p>Horretarako tresna desberdinak erabili daitezke. Guzti hau nola egin, oso ondo azaltzen da esteka honetan, .</p>
<p><a href="http://acpasion.net/foro/showthread.php?t=13883" target="_blank"><strong>TUTORIAL FOTOGRAFÍA. Cómo modificar el tamaño de las fotos</strong></a> </p>
<p align="left">&nbsp;</p>
<p align="left">&nbsp;</p>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/31/argazki-eta-irudien-tamaina#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Wed, 31 Jan 2007 13:08:32 +0100</pubDate>	</item>
	<item>
	<title>Euskararen eguna 2006</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/12/euskararen-eguna-2006</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/12/euskararen-eguna-2006</guid>
		<description><![CDATA[<p><object width="425" height="350"><br />
<param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/AhDS-5HBjG0" />
<param name="wmode" value="" /><embed src="http://www.youtube.com/v/AhDS-5HBjG0" wmode="" type="application/x-shockwave-flash" width="425" height="350"></embed></object>
</p>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/12/euskararen-eguna-2006#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Fri, 12 Jan 2007 14:14:17 +0100</pubDate>	</item>
	<item>
	<title>Zer da Webquest bat?</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/10/zer-da-webquest-bat</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/10/zer-da-webquest-bat</guid>
		<description><![CDATA[<p><span style="font-size: 12pt"><strong><font face="Arial Narrow" color="#003399">INTERNET-A<span>          </span>BALIABIDE DIDAKTIKO ERABILTZEKO ERA</font></strong></span></p>
<ul>
<li>
<p align="left"><span style="font-size: 12pt"><strong><font face="Arial Narrow" color="#000000">Informazio             bilaketa-lan zuzendua</font></strong></span></p>
</li>
<li>
<p align="left"><span style="font-size: 12pt"><strong><font face="Arial Narrow" color="#000000">Curriculumearekin             erlazionaturiko ataza baten garapena, baliabide informatikoen bidez</font></strong></span></p>
</li>
<li>
<p align="left"><strong><font face="Arial Narrow" color="#000000">Informazio             gehiena Sarean eskuragarri, ahaleginak horren bilaketan baino             gehiago, bere erabileran<span>  </span>(azterketa,             hautaketa, sintesia, ...) zentratzen da.</font></strong><span style="font-size: 12pt"><strong><font face="Arial Narrow" color="#000000"> .Irakasleak             iharduera proposatzen du (proiektatu eta </font></strong></span><img id="image12230" src="/blogs/tikhezkuntza/files/clase.jpg" alt="gelaInfo" align="left" /><span style="font-size: 12pt"><strong><font face="Arial Narrow" color="#000000">diseinatu egiten du) eta             ikasleak bere kabuz garatzen du, ezagutza irakaslearen bitartez             eraikitzen.</font></strong></span></p>
</li>
</ul>
<p><strong><font face="Arial Narrow" color="#000000">WebQuest-ak         diseinatzea ez da edozein Unitate Didaktiko sortzearen ezberdina.         Ihardueraren esakuneak ikaslea orientatu behar du: horretarako lan         interesgarri eta egingarria eman behar zaio, beharrezko orientabide eta         baliabideak eman behar zaizkio, ebaluazioa nolakoa izango den argitu         behar zaio, eta azkenik gaia laburtzen eta orokor bihurtzen lagundu         behar zaio.</font></strong></p>
<p align="center"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><strong><font style="background-color: #f58220">Zer sortu, ekoiztu edo aurkeztuko dute ikasleek?</font></strong>  </font></font></font></font></font></font></p>
<p><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2">
<li>Ikasleek webquestaren amaierarako aurkeztu beharko duten jarduera ahalik eta zehaztasun handienez aurkezten saiatuko gara.</li>
<p> </font></font></font></font></font></font></p>
<p><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"> </font></font></font></font></font></font></p>
<ul><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2">
<li>Ahozko azalpena</li>
<li>Bideo grabazioa</li>
<li>Web orrialde baten ekoizpena</li>
<li>Power Point aurkezpena</li>
<li>Oro har, informazioa bildu, analizatu eta eraldatzea eskatzen duen jarduera oro :</li>
<p> </font></font></font></font></font></font>
<p><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"> </font></font></font></font></font></font></p>
<ul><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2">
<li>galderak erantzun</li>
<li>laburpenak egin</li>
<li>ebazpenak</li>
<li>norberaren iritzia defendatu...</li>
<p> </font></font></font></font></font></font>
<p><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"> </font></font></font></font></font></font></p>
</ul>
<p><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2">	</font></font></font></font></font></font></p>
</ul>
<p><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2">
<li>Webquestaren <strong>atalik garrantzitsuena da</strong> eta berau garatzeko era ugari dago. Bernie Dodge-k ondorengo artikuluan ohikoenak diren 12 atazen deskribapena ematen digu (oso interesgarria):</li>
<p> </font></font></font></font></font></font></p>
<p><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"> </font></font></font></font></font></font><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2">
<li><a href="http://edweb.sdsu.edu/webquest/taskonomy.html" target="_blank">Webquest taskonomy: a taxonomy of tasks</a> (Bernie Dodge)</li>
<li><a href="http://www.aula21.net/tallerwq/tareas/tareonomiawebquest2.htm" target="_blank">La tareonomía de los Webquests</a> (gaztelaniara itzulia)</li>
<li><a href="http://webquest.sdsu.edu/designpatterns/all.htm" target="_blank">Webquest designed patterns</a></li>
<p> </font></font></font></font></font></font></p>
<p><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"> </font></font></font></font></font></font></p>
<p><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><br /> </font></font></font></font></font></p>
<p align="center"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font style="background-color: #f58220">Nola sortu? Zein urrats jarraitu?</font></font></font></font></font></font></p>
<ul><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2">
<li>Proposaturiko ataza bete ahal izateko ikasleak edo taldeak jarraitu beharreko urratsak azalduko ditugu.</li>
<p> </font></font></font></font></font>
<ul><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2">
<li>Taldeko partaide bakoitzaren lanaren deskribapena, rol ezberdinen trataera...</li>
<li>Irakasleak aprendizaiari buruzko laguntza, aholku eta iradokizunak sar ditzake (talde dinamikari buruzko informazioa, brainstorming...)</li>
<p> </font></font></font></font></font></ul>
<p> <font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2">
<li>Prozesuaren deskribapena laburra, zehatza eta argia izan beharko litzateke.</li>
<li>Erabiliko ditugun estekak zehaztuko ditugu:</li>
<p> </font></font></font></font></font>
<ul><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2">
<li>Kopurua ahalik eta mugatuen izatea komeni da (bestela, ez du zentzurik; irekia utziko genuke).</li>
<li>Ikasleak aztertuko dituzten webguneak ondo aukeratuak izatea komeni da. Jarraian topatuko dituzu webguneak hautatzeko irizpide eta txantiloi ezberdinak:</li>
<p> </font></font></font></font></font></ul>
</ul>
<p><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"><font face="trebuchet ms, tahoma" size="2"> </font></font></font></font> </font></p>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/10/zer-da-webquest-bat#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Wed, 10 Jan 2007 12:52:43 +0100</pubDate>	</item>
	<item>
	<title>La escuela del futuro será un wiki</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/10/la-escuela-del-futuro-sera-un-wiki</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/10/la-escuela-del-futuro-sera-un-wiki</guid>
		<description><![CDATA[<p><img id="image12205" src="/blogs/tikhezkuntza/files/jay_jacobson_fractal_dragon.jpg" alt="FRACTAL" width="169" height="152" align="left" /> Eso es lo que me dice mi bola de cristal, es decir mi agregador de RSS. Loque veo es un movimiento bien intenso para desarrollar contenidos educativos que sirvan de base para el currículo. La creación de nuevos conceptos para designar innovaciones educativas indica que se está gestando la escuela y la universidad del futuro. Esa será una espacio sin paredes, sin currículos medievales, sin figuras autoritarias que creen saberlo todo, y sin contenidos estáticos. Será una universidad en que el conocimiento se genere en todas direcciones, una universidad dinámica y basada en el código abierto. Es muy probable que no estemos aquí para disfrutarlo pero la semilla se ha sembrado y está germinando.  <a href="http://www.vidadigital.net/blog/2006/12/16/la-escuela-del-futuro-ser-un-wiki/">Mas></a> </p>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/10/la-escuela-del-futuro-sera-un-wiki#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Wed, 10 Jan 2007 11:53:50 +0100</pubDate>	</item>
	<item>
	<title>Zer da Wikipedia?</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/10/zer-da-wikipedia</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/10/zer-da-wikipedia</guid>
		<description><![CDATA[<p><em><strong>Wikipedia</strong></em>ra, edonork aldatu eta erabili dezakeen entziklopedia askera. <img id="image12204" src="/blogs/tikhezkuntza/files/wikipedia.png" alt="wikipedia" width="286" height="205" align="left" /><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipediaren_historia&amp;action=edit">2001 urteko urtarrilaren 15ean sortuta</a>, bizkor hasi da wikipedia sarean txoko bat egiten. Munduko hizkuntza guztietan eta mundu guztiak idatzitako eduki askeko <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Entziklopedia">entziklopedia</a> bat egiteko proiektua da. Hiru urte eta erdi geroago, 2004ko irailean, 10.000 argitarazle baino gehiago ari ziren lanean <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Wikipedia">Wikipedia</a> proiektuak orduan zituen 50 hizkuntza baino gehiagoetan. 2007ko Urtarrilan, ingelesezko bertsioa da sarrera gehien dituena, 1.000.000 baino gehiago.
</p>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/10/zer-da-wikipedia#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Wed, 10 Jan 2007 11:32:58 +0100</pubDate>	</item>
	<item>
	<title>Zertarako blog hau?</title>
	<link>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/10/zertarako-blog-hau</link>
	<guid>http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/10/zertarako-blog-hau</guid>
		<description><![CDATA[<p align="left"><img id="image12202" src="/blogs/tikhezkuntza/files/watt_maquinavapor1.jpg" alt="makina" width="155" height="189" align="left" /><strong>Teknologia eta pedagogiaren inguruko berrikuntzen informazio gunea.</strong></p>
<p align="left"><strong>Edonok parte har dezake. Anima zaitez!</strong></p>
<p align="left">Astero berritu ko da informazioa eta TIK arloaren inguruan sortutako zalantzak argitzeko erabili daiteken tresna izan daiteke.</p>
<p><a href="http://tikhezkuntza.nireblog.com/post/2007/01/10/zertarako-blog-hau#comments">Comments</a></p>]]></description>
	<pubDate>Wed, 10 Jan 2007 11:17:43 +0100</pubDate>	</item>
</channel>	
</rss>
 
